Noll, tid och Theodor.

Såhär med ungefär noll tidsmässig distans till de senaste månadernas cirkus vore det allt för lätt att dra någon halvsubtil referens till Shakespears Hamlet och klocka ut för gott. Ni vet, den där klassiska citronsura anmärkningen om sakernas tillstånd som refererar till vårt grannland i sydväst.

Men jag vill bara glömma, lägga allt bakom mig. Inte kommentera kring hur jag tackade nej till en trygg anställning i öst, istället flyttade och skaffade ett fint (dyrt) bohag i en stad som inte är min. Allt det här för en arbetsgivare som knappt en månad senare varslade mig, i form av ett mejl.

Äsch, alla har ju inte läst Hamlet. Så…

”There´s something rotten in the state of Denmark.”

Nu har ni  något lagom högtravande att dra fram som bardisktrivia nästa gång nöden så kräver. Ni får tolka detta hommage, dess association och konnotation, bäst ni vill.

Nu vänder vi blad.

När jag lämnade Lettland gjorde jag så med en instrumentbehörighet som klockat ut. Denna ska förnyas årligen ens arbetsplats normalt står för. Min kommande sådan hade lovat att detta skulle ordnas men nu blev det ju som bekant aldrig så och plötsligt blev det ett lopp mot klockan för att inte behöva skyffla mer än nödvändigt antal svenska pesetas på en privat förnyelse.

Nya europeiska regler säger hur som haver att den som gått över en endaste dag på sin instrumentbehörighets giltighetstid måste ta om all typspecifik teori på nytt (såvida man inte har fler än 1500 flygtimmar i ryggsäcken). Sedan är det tal om minst ett simulatorpass . Allt detta till en kostnad av runt en skattad månadslön. Passerar man därefter 90 dagar så får man räkna med åtminstone ett ytterligare simulatorpass. Det här är inte billigt och det var lagom motvilligt jag återigen styrde kosan österut, mot välbekanta lokaler.

IMG-0520

Ny säsong kräfva nytt funktionsplagg. Så filosoferade i alla fall min bättre hälft (som därtill håller på en viss klubb från Solna) och införskaffade denna åt undertecknad i födelsedagsgåva.

Eftersom jag hittills endast flugit den äldre typen av Boeing 737, som saknar satellitnavigering, saknade jag även en annan behörighet i min licens. Något som till sommaren skulle bli ett problem av tyngre karaktär. Därför slog jag nu två flugor i en smäll och skaffade min PBN-behörighet samtidigt som jag alltså förnyade min instrumentdito.

PBN, eller Performance-Based Navigation, är något som numera ingår i alla instrumentbehörigheter. Däremot hamnade jag och alla som utbildade sig under samma period lite mellan stolarna och har man då alltså därefter flugit en udda flygplanstyp som saknar moderna navigationsmöjligheter kan man ha saknat denna. Kortfattat handlar det om rätten att flyga exempelvis en inflygningsprocedur som inte är baserad på radiofyrar, utan istället förlitar sig på gps-koordinater. Det här är för det första betydligt mer precist och en andra fördel är att det är betydligt billigare för en flygplats att certifiera sig för en gps-baserad procedur istället för att behöva montera upp diverse radioutrustning som därefter ska underhållas.

Kort sagt, det är framtiden och nu är jag alltså en del av den.

Kontrollen i Riga blev också en nyttig påfyllning av självförtroendekontot eftersom examinatorn ifråga anses vara bolagets hårdaste. Självaste chefspiloten som jag tidigare på dagen träffade skrockade att jag inte direkt hade haft medvind när de tilldelade mig tillsynsman. Personligen brydde jag mig inte, flyger man korrekt så flyger man korrekt. Dessutom var herren ifråga en av de som jag under min linjeträning verkligen tog sig tid, förklarade och verkade bry sig om mina framsteg.

Detta sagt, han är en tuff examinator men när vi till slut satt i ett mötesrum efter några timmars serverande av diverse svettiga motorfel, hydraulikstrul och skärmbortfall fick jag trots allt min åtråvärda stämpel och kunde lämna träningscentret med ett brett flin på läpparna.

Men gott folk.

Livet handlar trots allt inte bara om jobb, karriär och luft under vingarna. Vidare är det allt bra märkligt hur man från en dag till en annan kan känna sig som en helt ny människa. I mitt fall har den här kvasifilosofiska sörjan utlösts av något som troligtvis är det största som normalt sker i en människas liv.

DSC05878

Var still mitt hjärta.

Kort sagt, jag har för en vecka sedan blivit pappa till en fantastisk liten pojke. En liten tingest på knappt tre och ett halvt kilo som i ett slag förändrat hur jag ser på världen och mig själv.

Välkommen till världen Theodor.

Nu kör vi.