Stenkast, passerat och lämnar.

Chartersäsongen är sedan en dryg månad över för undertecknads del.

Borta är helger på Bates Motel ett stenkast från Sturups landningsbana, komplett med tidsfördrivande löpturer i ett bländande vackert sommarlandskap. Förbi är även trivsamma turer till ett medelhav som aldrig tett sig så vackert som under inflygningar där allt liksom bokstavligt breder ut sig framför nosen. Det har kort sagt varit en fin sommar, trots ett schema som kanske mått bra av ytterligare någon ledig dag instucket i den täta massa av arbetsdagar som nu passerat.

IMG_20191030_114718

Vulkaniskt märkt ö i Medelhavet, fångad på väg trygg höjd på väg tillbaka till Sverige.

IMG_20190921_175914

Förmiddagsdis över alperna.

Väl tillbaka i Riga hann aldrig något välbekant vardagslunk infinna sig. Inte för att det inte saknades välbekanta element. Schemat för oktober rasslade in och bestod i familjära rutter till den tyska orienten och idel hotellnätter i litauiska Vilnius. Taxin från Riga flygplats till min lägenhet i den tilltufsade västra förort som varit mitt primära hem de senaste två åren var lika kort och oroväckande billig som vanligt. Folk log inte mer än vad som absolut behövdes.

Sedan snart ett år tillbaka har bolaget offentligt kommunicerat att dess ålderstigna flotta med Boeing 737 ska fasas ut under hösten. Initialt hette det att flottan skulle lämna mot slutet av 2020, därefter beslutade man sig för att klippa bandet året tidigare, redan till hösten i år. Därefter blev det tyst. I takt med att sommaren gick mot sitt slut flög rykten om den närstående framtiden tätt över floden Daugava. Varje arbetsdag började med en kopp kaffe och senaste nytt från någon som hört något från någon. Und so weiter.

IMG_20191012_122030

Man tager vad man haver. Till vänster en flygdator med display som i normala fall återfinns i den nyare serien B737 New Generation. Till höger standardmodell som idag troligtvis ej längre tillverkas då den är av CRT-typ (tänk gammal tjock-tv).

IMG_20191014_104358

Mellanlandning och därmed väntan på passagerare.

För några veckor sedan kom så till slut ett e-postmeddelande från ovan. Vi skulle behålla några plan trots allt och mellan de snirkliga raderna kunde det tolkas som att vi satt säkert i stolen i ett år till – såvida vi inte själva ville byta modell. Denna nygamla vardag att förhålla sig till omkullkastades dock blott några dagar senare då kollegor rapporterade att de blivit uppringda med ett helt annat erbjudande.

Min telefon gjorde dock inte väsen av sig. Kanske tillhörde jag den grupp som tack vare avbetad arbetstid inom bolaget fick stanna? Men så damp beskedet ned på elektroniskt vis och även jag ställdes inför ultimatumet att skola om mig på en ny typ (komplett med en inlåsningsklausul på några år) eller lämna bolaget i samband med att mitt nuvarande kontrakt upphör i slutet av november.

IMG_20191012_144124

Rullbanan i Odessa är måhända tjusig att beskåda från ovan men väl på marken är den i starkt behov av renovering. 

IMG_20191014_111401

Ett Boeing 747-400 i anrika KLM:s färger taxar på Schiphols flygplats i Amsterdam.. Något större än oss. Något. 

Nu återstod att bestämma sig.

Som i alla omvälvande beslut tornade sig såväl för som nackdelar upp sig på det bildliga bordet framför mig. Exakt vad som vägts in i beslutet förpassar jag till det ej offentliga rummet. Men när argumenten till slut måttats, värderats och synats i sömmarna med råge vägde en vågskål tyngre än den andra.

Fredagen den 29 november lämnar jag således in min uniform och lämnar min första arbetsplats som pilot. Måndagen därpå väntar ett nytt äventyr.

Men mer om det en annan gång.

IMG_20191023_171745_1

Historiskt tyngda Tegel i Berlin har besökts ett antal gånger under min tid i baltikum. Fortfarande väntar den tyska metropolen på att den ständiga ersättaren ska invigas. Tills dess knegar denna trotjänare samt närliggande Schönefeld på.

IMG_20190926_151359

Morgonsol och spridda molntussar över Stockholm.